Idag kom det en kille till skolan och föreläste. Han hette Niclas Jansson och han berättade om sitt liv. Om hur han hade knarkat, rånat banker osv. men tagit sig ur skiten och nu lever ett bra liv. Han var riktigt duktig och det var jätteintresant. Verkligen tänkvärt! Jag beställde hans bok också, "Rivet skinn", och det ska bli kul att läsa den.

Eftersom föreläsningen var så pass lång hade vi bara två lektioner idag och det är ju inget man tackar nej till. Och lektionerna var inte så seriösa heller, så...
På SO:n satt vi i datasalen och sökte information om FN. Jag hittar typ ingenting om mitt område. Riktigt irriterande!
Slöjden är ju aldrig särskilt seriös och det var den inte idag heller. Vi sitter mest och pratar med varandra, men det är inte helt fel. Och min klass är så jävla underbar så det går typ inte ha tråkigt med dom. Jag kommer verkligen inte klara av att skiljas från alla...

Jag förstår inte hur man bara kan glömma bort en sån sak. Eller glömma bort och glömma bort, men i alla fall låssas att det inte har hänt. För bara tre år sedan var det du och jag. Det var du och jag som brukade prata om allt. Det var du och jag som var kompisar. Men nu är det som bortblåst... Och det gör mig så jävla ledsen!

Jag saknar fortfarande allt vi gjorde tillsammans. Vi var med om så mycket. Vi tog oss igenom allt. Men sen en dag var allt bara slut. Och jag vet inte ens varför...

Allt är som bortblåst. Det finns inte ett spår av att vi brukade vara de bästaste av kompisar. Vi var alltid tillsammans. Vi blev till och med avundsjuka på varandra när någon av oss var med en annan. Alltid när det blev bråk i klassen, eller om det hände något dåligt hade vi varandra att luta oss mot. Vi fanns alltid där för att lyssna, att trösta. And now it's all gone.

Ja, då är det farsdag idag då. Dagen då man ska fira sin pappa...
Det är riktigt fuskigt att det inte finns någon barnsdag tycker jag, för det finns ju en dag för mammor och pappor. Eller ibland brukar det ju finnas något tivoliaktigt som kallas för barnensdag, men det är inte riktigt samma sak. Det står ju inte i kalendern som farsdag och morsdag gör.
Fast i och för sig så får ju jag tårta idag också, så det gör väl inte så mycket egentligen ;p haha

Om jag ska vara helt ärlig så hade jag glömt bort att det var frasdag idag. Så min pappa fick inget annat än "Grattis på farsdag, pappa" men jag tror inte att han bryr sig så mycket. Eller jag hoppas inte det i alla fall...

Jaha, då har man skaffat sig en egen blogg också. Det känns lite småhäftigt faktiskt.
Fast egentligen har jag ingen aning om vad jag ska skriva, men man lär sig väl.